Ursprunget till den moderna Haflingern är en liten bergshäst med orientaliska inslag och som fått sitt namn av byn Hafling. Den härstammar från trakterna kring Salten-Mölten-platån vid Etschdalen i de sydtyrolska Alperna i nuvarande Italien och användes sedan många hundra år i jordbruk, skogsskötsel samt som packhäst.
En arabisk halvblodshingst, 133 El’Bedavi XXII, korsades med ett sto av denna lilla bergshäst. Stoet födde år 1874 hingsten 249 Folie, som räknas som haflingerrasens stamhingst. På 1900-talet grundades de sju hingstlinjerna A, B, M, N, S, St och W, med Folies ättlingar. Haflingerhingstar brukar få första bokstaven i sitt namn av sin far och haflingerston första bokstaven i sitt namn av sin mor.
Avelsmålet var tidigare att skapa en godlynt arbetsvillig liten häst, för arbete på alpjordbruk och som packhäst på smala alpstigar. Numera är haflingeraveln inriktad på en allsidig sport- och fritidshäst, där Haflingerns inre och yttre särdrag bevaras. Haflingern är alltid fuxfärgad med ljus man och svans. Den har ett mycket gott lynne, är samarbetsvillig och mycket social, härdig, lättfödd och frisk.